Föräldrapenning så fungerar tryggheten när familjen växer

När ett barn föds förändras vardagen i grunden. Mitt i känslor, sömnbrist och nya rutiner behöver ekonomin fungera. I Sverige har föräldrar en relativt stark trygghet genom föräldrapenning, men många känner ändå osäkerhet kring hur ersättningen beräknas, hur länge den räcker och vad som gäller tillsammans med ersättningar via jobbet. Med kunskap blir det lättare att planera både tiden hemma och ekonomin på ett lugnt och hållbart sätt.

Vad är föräldrapenning och hur fungerar den?

Föräldrapenning är en ersättning som Försäkringskassan betalar ut när en förälder är hemma från arbetet för att ta hand om sitt barn. Den bygger på den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), alltså den inkomst som Försäkringskassan bedömer som stabil och återkommande.

I korthet fungerar föräldrapenningen så här:

– Ersättning betalas ut per dag när föräldern är ledig för att vårda barnet.
– Nivån beräknas utifrån SGI upp till ett visst tak.
– Föräldrar kan fördela dagarna mellan sig, inom vissa ramar.
– Dagarna kan tas ut både sammanhängande och utspridda över tid.

Föräldrapenningen är uppdelad i olika nivåer, ofta kallade sjukpenningnivå och lägstanivå. Dagar på sjukpenningnivå ger högre ersättning eftersom de räknas utifrån inkomsten, medan lägstanivådagar ger ett lägre fast belopp. För många föräldrar blir planeringen av vilka dagar som tas ut vid vilken tidpunkt avgörande för hur ekonomin ser ut under småbarnsåren.

När föräldrar planerar sin ledighet behöver de därför ta ställning till frågor som:

– Hur länge vill de vara hemma var och en?
– Hur ska dagarna fördelas för att inkomsten ska räcka varje månad?
– När ska barnet börja förskola, och hur påverkar det uttaget av dagar?

En tydlig plan gör det enklare att undvika överraskningar. Samtidigt finns det möjlighet att justera längs vägen, så länge uttaget av dagar hålls inom de regler Försäkringskassan har satt upp.

Föräldraledighet, kollektivavtal och extra ersättningar

Många föräldrar är inte medvetna om att ekonomin under föräldraledigheten kan förstärkas av försäkringar via jobbet. Den som omfattas av kollektivavtal kan i många fall få ett föräldrapenningtillägg, ibland kallat föräldralön eller liknande, beroende på bransch och avtal.

I grunden handlar föräldrapenningtillägg om att:

– Arbetsmarknadens parter har kommit överens om extra ekonomiskt stöd vid föräldraledighet.
– Tillägget betalas ut utöver ersättningen från Försäkringskassan.
– Ersättningen oftast knyts till lönens nivå och hur länge personen varit anställd.

Ett kollektivavtalat föräldrapenningtillägg kan till exempel:

– Ge cirka 10 procent extra på den lön som ligger till grund för föräldrapenningen.
– Gälla under ett visst antal dagar, ofta upp till 60 eller 180 dagar beroende på anställningstid.
– Kräva att den anställda själv ansöker om ersättningen, inom en bestämd tidsgräns.

Föräldrar som planerar sin ekonomi under föräldraledigheten kan därför vinna mycket på att göra tre saker tidigt:

1. Kontrollera anställningsform och kollektivavtal.
2. Ta reda på om arbetsplatsen erbjuder föräldrapenningtillägg eller annan extra ersättning.
3. Läsa igenom villkoren hur länge måste personen ha varit anställd, hur många dagar gäller och hur görs ansökan?

Med en sådan överblick går det att räkna på en mer realistisk månadsekonomi och undvika att enbart utgå från grundersättningen via föräldrapenning.

Planera smart: anställningstid, anmälan och tidsramar

När föräldrapenning kombineras med tillägg via arbetsplatsen uppstår ofta frågor kring tidpunkter, perioder och anställningstid. Många avtalsförsäkringar kräver att personen har varit anställd en viss tid före barnets födelse eller adoption, ofta minst tolv månader, ibland längre för att få maximal ersättningslängd.

Några typiska villkor som brukar återkomma i kollektivavtalade lösningar:

– Krav på anställningstid
Anställd under ett visst antal månader innan barnet föds eller adopteras. Kortare anställningstid kan ge färre dagar med ersättning.

– En sammanhängande period
Tillägget betalas för en bestämd period av föräldraledighet som arbetsgivare och arbetstagare kommit överens om. Perioden behöver inte innebära ledighet varje veckodag, men den definieras av ett start- och slutdatum.

– Koppling till sjukpenningnivå
Ersättning från många tilläggsförsäkringar gäller bara dagar där föräldern tar ut ersättning på sjukpenningnivå, inte vid lägstanivådagar.

– Tidsgräns för ansökan
Det går ofta att ansöka retroaktivt, ibland flera år efter barnets födelse eller adoption. Men ansökan måste komma in innan den angivna tidsfristen går ut.

Planeringen underlättas om föräldrar dokumenterar sin föräldraledighet noggrant. Datum för ledighet, vilka dagar som tas ut hos Försäkringskassan och vilka överenskommelser som gjorts med arbetsgivaren blir viktiga uppgifter när ansökan om tilläggsersättning ska skickas in.

En annan aspekt som spelar roll är vad som händer om anställningen upphör under en pågående föräldraledighet. I många försäkringsvillkor kan personen då behålla rätten till ersättning för de dagar som redan omfattas av en godkänd föräldraledighetsperiod, men inte för nya perioder efter att anställningen avslutats. Det gör att timing och dialog med arbetsgivaren får stor betydelse.

För föräldrar som vill ha en stabil ekonomi under småbarnsåren kan det därför löna sig att:

– Ta kontakt med HR eller facklig representant för att få svar om just sin arbetsplats.
– Läsa igenom villkor för både föräldrapenning och eventuella tillägg noggrant.
– Jämföra olika alternativ för hur ledigheten kan fördelas mellan föräldrarna, både tidsmässigt och ekonomiskt.

Den som vill fördjupa sig i hur kollektivavtalade ersättningar fungerar, och hur man ansöker om extra stöd vid föräldraledighet, kan ha stor nytta av den information och de e-tjänster som finns samlade hos Afa Försäkring på afaforsakring.se. Företaget erbjuder tydliga genomgångar, exempel och villkor som hjälper föräldrar att ta informerade beslut om sin ekonomiska trygghet när familjen växer.